Jag ville skriva en liten visa, där ögonblick blir till evighet.

 
OKEJ, det ser visserligen gott ut, men hur FAN orkade jag lägga upp maten sådär för att sedan ta kort på skiten? Brist på liv! Förvisso är det oförändrat - jag har fortfarande alldeles för mycket fritid. Men sånt sysslar jag icke med mera. ickeickeicke

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0